Kom igång

Hur skriver man en dagbok? — första sidan, vad du skriver och hur länge

Datum, vad som hände och hur det kändes. Formen är enkel. Det svåra är den tomma sidan klockan tio på kvällen, och det är den som den här guiden handlar om.

Kvinna som skriver i en dagbok vid ett träbord framför ett fönster, med en kopp te bredvid

Man skriver en dagbok genom att börja med dagens datum, berätta vad som hände och lägga till vad man tänkte eller kände inför det. Mer än så kräver inte formen. Fyra rader räknas.

Du behöver alltså inte kunna skriva «bra». Du behöver bestämma tre saker: var boken ligger, vilken tid du skriver och hur du gör de kvällar då inget verkar värt att anteckna. Resten av texten går igenom dem i tur och ordning, med en första sida du kan härma i kväll.

Varför det lönar sig att skriva har vi samlat i en egen genomgång av fördelarna med att skriva dagbok. Här handlar det bara om hur man gör.

Formen har inte ändrats på tvåhundra år

När Nordiska museet 2025 drog igång sin dagboksinsamling «Hur var din dag?» visade de tre anteckningar ur arkivet. Den äldsta är skriven av Märta Helena Reenstierna, Årstafrun, den 23 april 1822:

23. Tisdag. Idag vackert väder. Jag klippte till 12 lakan af grofva Blaggarnet som Mamsell väfvit och nu började hon att sy dem för att lägga dem lättare ut på bleke. Sedan började jag att nysta på det blå färgade garnet som jag spunnitt hvilket var mycket fint och starkt. äfven skref jag ett långt bref till Syster. — Årstafruns dagbok, citerad av Nordiska museet

Datum. Väder. Vad hon gjorde. En människa hon tänkte på. Det är samma byggstenar som Skolverket räknar upp när de beskriver dagboken som texttyp: texten börjar för det mesta med dagens datum, man berättar om både sig själv och andra, och man «varierar mellan att beskriva både fakta och känslor».

Datum överst

Veckodag och datum räcker. Om ett år är det datumet som gör anteckningen till ett minne i stället för en lös tanke.

Det som hände, i dåtid

Skolverket: en dagbok som bara återberättar skrivs i preteritum. «Åt lunch med Karin. Missade tåget.» Hela meningar behövs inte.

Det du tänker om det, i nutid

Här byter du till presens: «Jag är fortfarande irriterad.» Blandningen av dåtid och nutid är det som skiljer en dagbok från en kalender.

Skriver du dagbok som skoluppgift? Skolverkets arbetsgång är: välj ämne, tänk på vem som ska läsa, börja med datum och en eventuell hälsningsfras, berätta vad du eller din påhittade dagboksskrivare har varit med om och skriv ner tankar och känslor om det. Välj dåtid eller en blandning av dåtid och nutid, och håll dig till det.

Första kvällen: tio minuter, fyra steg

Ställ en timer på tio minuter. Den är inte till för att du ska hinna mycket, utan för att du ska få sluta.

  1. Skriv datum och en rad om dagen utifrån

    Väder, var du sitter, vad klockan är. Raden kräver ingen eftertanke och gör att sidan inte längre är tom. Årstafrun började likadant.

  2. Skriv tre saker som hände

    Välj inte de viktigaste. Ta de tre första du kommer på, också om en av dem är att mjölken var slut. Det vardagliga är det du har glömt om ett år.

  3. Välj en av dem och skriv vad du tänker om den

    Två eller tre meningar. Om du fastnar, börja med «Det som skaver är» eller «Det jag blev glad av var». Här går dagboken från logg till något som är ditt.

  4. Avsluta med en rad om i morgon

    En sak du ska göra eller vill komma ihåg. Den raden har ett eget skäl, som du hittar längre ner under rubriken om sömn.

Så här kan resultatet se ut. Exemplet är påhittat, och det är med flit inte välskrivet:

Torsdag 12 november
Regn hela dagen. Mörkt redan vid fyra. Sitter i köket.
Åt lunch med Karin, första gången sedan i våras. Missade tåget hem med en minut. Mamma ringde om julen.
Det där med julen skaver. Jag vill inte åka upp i år och jag vet inte hur jag ska säga det. Karin sa att jag såg trött ut. Hon har rätt.
I morgon: ringa tandläkaren. Svara mamma senast söndag.
Påhittat exempel. 67 ord, ungefär fem minuter med penna.
Skrivterapidagbok — åtta veckors guidat skrivande som PDF
Går steg 3 trögt? Då hjälper det att frågan redan står på sidan.

Skrivterapidagbok har 30 dagliga frågor med tre följdfrågor var. Den första lyder: «Beskriv dig själv som en främling skulle göra det.» Du svarar på en i taget, på papper eller i iPad.

Se dagbokens 30 frågor
PDF att skriva ut Ingen prenumeration

Fyra sätt att skriva dagbok — välj ett, inte alla

«Dagbok» är fyra olika vanor som delar namn. De flesta som ger upp har försökt göra alla fyra på samma sida. Ordet journaling rymmer ännu fler vanor, och vilka det är reder vi ut i vad är journaling.

SättSå ser en sida utTidPassar dig som
LoggbokenDatum och tre till fem rader om vad som hände. Årstafruns modell.3–5 minvill minnas vardagen och inte tycker om att skriva om känslor
Den reflekterande dagbokenEn händelse, och sedan vad den betydde och vad du gör annorlunda nästa gång.10 minvill förstå dina egna mönster
FrågedagbokenEn färdig fråga överst och ditt svar under.5–15 minfastnar inför en tom sida
Att skriva av sigFri text om det som tynger, utan att lyfta pennan och utan att läsa om.15–20 min, några dagar i radbär på något som mal

Loggboken behöver ingen mer förklaring. För den reflekterande varianten har vi en egen guide till reflekterande dagbok. Vill du pröva frågedagboken utan att köpa något finns fyra gratis dagbok-mallar i PDF: en daglig sida, en tacksamhetssida, en för humör och vecka och en fri sida. Och det fjärde sättet ligger närmare skrivterapi än dagbok. Var gränsen går reder vi ut i skillnaden mellan dagbok och skrivterapi.

Hur länge, hur ofta och vilken tid på dygnet?

Forskningen om skrivande har mätt just de här tre sakerna, och svaren är snällare än man tror.

15 min

skrev studenterna per gång i Pennebaker och Bealls första studie 1986, fyra dagar i rad.

146

randomiserade studier ingår i Frattarolis metaanalys från 2006. Effekten är positiv men liten.

5 min

skrev deltagarna före sänggåendet i en sömnstudie vid Baylor University 2018.

Hur länge. I den första studien av det som kom att kallas expressivt skrivande skrev studenter i 15 minuter, fyra dagar i rad, om det mest omskakande de varit med om. Månaderna efteråt besökte de studenthälsan mer sällan än kontrollgruppen. Senare studier har använt tre till fem tillfällen på 15–20 minuter. Det gäller det fjärde sättet i tabellen. För en loggbok finns ingen nedre gräns.

Hur ofta. Ingen av studierna bygger på att man skriver varje dag resten av livet. Joanne Frattaroli sammanställde 146 randomiserade studier och fann en positiv genomsnittlig effekt på r = 0,075. Det är litet, men det är en effekt av några få skrivtillfällen. Tre kvällar i veckan är en rimlig start, och hellre samma tre veckodagar än «när jag hinner».

Vilken tid, och raden om i morgon. Vid Baylor University lät Michael Scullin och kollegor 57 unga vuxna skriva i fem minuter innan de sov i ett sömnlabb. Den ena gruppen skrev en att-göra-lista för de närmaste dagarna, den andra skrev om sådant de redan hade gjort. Gruppen med att-göra-listan somnade snabbare, och ju mer specifik listan var, desto fortare gick det. Skriver du på kvällen och har svårt att somna är det alltså klokt att låta sista raden handla om i morgon. Det är därför steg 4 finns.

Värt att veta: direkt efter att man har skrivit om något tungt är det vanligt att må lite sämre en stund. Det beskrivs som det normala mönstret i en översikt i Advances in Psychiatric Treatment (Baikie och Wilhelm, 2005). Skriv därför inte av dig det svåraste precis innan du ska sova. Ta det tidigare på kvällen och avsluta med loggraden.

När sidan är tom: sex meningar att börja med

Ingen av dem är en fråga. En halv mening är lättare att fortsätta på än en fråga är att besvara.

«Just nu sitter jag …»

Plats, ljud, vad som står på bordet. Fungerar alltid, eftersom svaret finns framför dig.

«Det jag inte sa i dag var …»

Till chefen, till din partner, till dig själv. Den här brukar ge mest text.

«Jag vill komma ihåg att …»

En replik, en lukt, hur ljuset föll. Det är sådant som inte fastnar på bild.

«Det som skaver är …»

Skriv tills du märker att du upprepar dig. Byt då till «Det jag kan göra åt det är».

«Tre saker som gick bra i dag, även om dagen var svår …»

En tacksamhetsrad. Psykologen Robert Emmons råd är att hellre beskriva en sak noga än att räkna upp många.

«I morgon ska jag …»

Raden från sömnstudien. Var så konkret du kan: «ringa tandläkaren före nio», inte «ta tag i saker».

Penna, mobil eller dator — och vem som får läsa

Skolverket konstaterar torrt att dagböcker oftast skrivs «på papper eller på dator för privat bruk». Välj det du faktiskt har inom räckhåll den tid du har bestämt. En anteckningsbok på nattduksbordet vinner över en snygg app som kräver inloggning. En anteckning i mobilen vinner över en bok som ligger kvar hemma när du pendlar.

Bestäm också var dagboken bor. Det är lättare att skriva ärligt när man vet att ingen läser över axeln. Det du absolut inte vill spara kan du skriva på ett löst blad och riva. Du har fortfarande fått orden ur dig.

Tvivlar du på att din vardag är värd att skriva ner? När Nordiska museet sökte fem personer som ville föra dagbok åt museet i ett år anmälde sig 2 556. Museet har samlat in vanliga människors dagböcker sedan det grundades 1873, och det är pendlingen, hämtningarna på förskolan och fikastunderna det frågar efter, inte de stora händelserna.

Sju dagar som prövar alla fyra sätten

Efter en vecka vet du vilket sätt som är ditt. Hoppa över en dag om du behöver. Planen börjar inte om för det.

DagDet här skriver duSätt
1Datum, väder och tre saker som hände. Inget mer.Logg
2De fyra stegen från första kvällen, med timer på tio minuter.Logg + reflektion
3«Det jag inte sa i dag var …» Skriv tills timern ringer.Skriva av sig
4Tre rader logg och raden om i morgon.Logg
5En människa du träffade: vad sa hen, och vad svarade du inte?Reflektion
6En färdig fråga, till exempel från en mall. Svara på den och ingenting annat.Frågedagbok
7Läs de sex sidorna. Vilken kväll gick lättast? Fortsätt med det sättet i tre veckor.Ditt val
Uppslag ur Skrivterapidagbok med dagliga skrivövningar
Var det dag 3 och dag 6 som gick lättast?

Då är du en frågeskrivare som också behöver skriva av dig. Skrivterapidagbok är byggd för det: Pennebaker-protokollet i fyra pass på 15–20 minuter, 30 dagliga frågor fördelade på åtta veckor och en veckoreflektion varje söndag.

Se hur de åtta veckorna är upplagda
141 sidor på svenska Laddas ner direkt

Frågor om att börja skriva dagbok

Med dagens datum. Skriv sedan en rad om var du är eller hur vädret var, och två eller tre saker som hände. Någon inledning eller presentation behövs inte. Den första sidan får vara lika vardaglig som alla andra.
Det som hände och vad du tyckte om det. Vem du träffade, vad som blev sagt, vad som skavde och vad du vill minnas. Skolverket beskriver dagboken som en text där man varierar mellan fakta och känslor, och det gäller i alla åldrar.
Nej. Tre kvällar i veckan är en bra start. I den första studien av expressivt skrivande skrev deltagarna bara fyra dagar i rad. Hoppar du över en vecka fortsätter du med dagens datum, utan att skriva ikapp.
Fyra rader räcker. Årstafruns anteckning från den 23 april 1822 är fem meningar lång och bevaras i Nordiska museets arkiv. Sätt hellre en tidsgräns på tio minuter än ett mål i antal sidor.
Bara om du vill. Enligt Skolverket är hälsningsfraser och avskedsfraser vanligare i dagboksböcker för barn och ungdomar än i verkliga dagböcker. De flesta vuxna börjar direkt med datumet.
Bestäm var den ligger innan du börjar. Det är lättare att skriva ärligt när du vet att texten är din. En anteckningsbok i en låda du har för dig själv eller en låst anteckning i mobilen fungerar. Det du absolut inte vill spara kan du skriva på ett löst blad och riva.

Källor

Siffrorna i artikeln kommer från källorna nedan, lästa i november 2026.

  1. Skolverket. Dagbok (texttyper i naturvetenskapliga ämnen och teknik, PDF).
  2. Nordiska museet (23 april 2025). Nordiska museet samlar in dagboksberättelser. Pressmeddelande.
  3. Baikie, K.A. & Wilhelm, K. (2005). Emotional and physical health benefits of expressive writing. Advances in Psychiatric Treatment, 11(5). Återger Pennebaker & Beall (1986).
  4. Frattaroli, J. (2006). Experimental disclosure and its moderators: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 132(6), 823–865.
  5. Scullin, M.K. m.fl. (2018). The effects of bedtime writing on difficulty falling asleep. Journal of Experimental Psychology: General, 147(1), 139–146.
  6. Marsh, J. (2011). Tips for Keeping a Gratitude Journal. Greater Good Magazine, UC Berkeley. Robert Emmons råd.

En sak att komma ihåg: att skriva dagbok är ett verktyg för välbefinnande, inte vård. Mår du dåligt under längre tid eller bär på något som känns för tungt att möta ensam, kontakta 1177 eller din vårdcentral. Vid akuta tankar på att skada dig själv — ring Mind Självmordslinjen 90101 eller 112.

EFTER DE SJU DAGARNA

Du vet hur man gör. Nu behöver du nästa fråga.

Skrivterapidagbok börjar med en ärlig lägesbild av var du står i dag och ger dig sedan 30 dagliga frågor fördelade på åtta veckor. De 28 tomma sidorna är till för de kvällar då du hellre skriver fritt.

Se första veckan i dagboken
För utskrift eller surfplatta 15–20 minuter per pass